Vindtunnel!

I slutet av mars hade jag den stora förmånen att få testa min utrustning i Volvos personvagnars vindtunnel. Det var fantastiskt kul och lärorikt. Jag har skrivit om aerodynamik och luftmotstånd tidigare – den intresserade hittar det här.

Jag testade olika konfigurationer av vätskesystem och reparations/punkalagningsverktyg, samt tre olika hjälmar, och skoöverdrag. Det var ett härligt gäng på plats och Volvo ställde upp med personal både från vindtunneln och cykelintresserade beräkningsingenjörer. En mycket givande dag!!

Vindtunneln är en mycket avancerad anläggning och ingenjör som jag är så nördade jag såklart ner mig i de tekniska detaljerna – men jag ska bespara er från dem. Men vet ni vad som krävs för att få laminärt flöde över testrampen??! Ok.. vi glömmer det då.

Mycket förenklat så fungerar en vindtunnel så här:

Testobjektet (cykeln med triathlet) sätts fast i våg med sex frihetsgrader via en jigg. Därefter ökar man vindflödet och väntar tills man får ett stabilt värde. Ska man mäta med samma utrustning igen förändrar man postition och väntar till man har stabilit värde igen, annars slår man av flödet och ändrar konfigurationen. Mätvärdet lagras och kan analyseras i efterhand.

Eftersom vindtunneln är byggd för biltester så var vågen lite i trögaste laget för att få värden med tillräckligt liten felmarginal vid normala tävlingshastigheter på cykel (42,3 är personbästa för mig på Ironmancykling), och vi fick därför blåsa på i 106 km/h, med 14 graders vinkel. Detta landar om man skalar om vektorerna till cykelhastigheter mitt i sweet spot för den vanligaste vinkeln en cyklist i 40 km/h möter på vägen – enligt hjultillverkarnas testprotokoll.

106 km/h i 14 graders vinkel med diskhjul och högprofilhjul fram är läskigt kan jag berätta! Första körningen jag gjorde undrade jag om utrustningen skulle hålla, och hoppades att vi satt fast hojen i jiggen, som bestod av en modifierad trainer, ordentligt.

Med test av visir på hjälmen så blev det någon sorts turbulens, så tårarna sprutade så jag inte såg någonting. Bra att veta att jag inte ska ha hjälm om jag ska cykla >100 km/h. =)

Fläkten är på 5 MW, och producerar så mycket värme att det krävs en kylanläggningn på 5 MW till för att reglera temperaturen i tunneln, som även är en klimattunnel. Jag är glad att vi slapp betala dagens elräkning!

Kostnaden för hela anläggningen är ungefär en miljard, och en timmes körning kostar normal 2000 Euro.

Stort tack till Volvo för att vi fick komma! Det var imponerande att se er anläggning och träffa den duktiga personalen. Och också till Lars Rosencrantz som dragit igång detta projekt. Läs Lars beskrivning av vindtunneltestdagen på hans blogg.

Runners World var också med och skrev en artikel om dagen.

Alla snygga bilder är tagna av Christer Hedberg.