Laddningen höll 8.11. Sen fick jag shoppa själv

 In Katarinas Blogg, Pontus Blogg

I mitt förra inlägg tvingades vi sova en natt på ett sunkigt Motel,  Tur för mig att lägenheten vi (jag) hyrt i Panama City erbjöd god nattsömn och finfina frukostar (som undertecknad fixade)

Väl på plats i staden, dit vi anlände en mycket tidig men solig morgon i slutet av oktober, upptäckte jag att allt i USA verkligen är XXL. Så även allt i vår hyrda lägenhet. Kylskåpet var XL, microvågsugnen såg onekligen grotesk ut och prydnadskuddarna i vår säng upptog större delen av sängens yta.

Nu skulle man kunna tro att det fanns tid till mycket avkoppling,shopping och dylikt innan raceday. Men då vill jag förtydliga att reser man tillsammans med Pontus Lindberg är det mycket som ska fixas och trixas innan en stor tävling. Mycket (o)lägligt fick Pontus också nackspärr så istället för den där extra (!?) soltimmen letade vi lämplig naprapat och fann en mycket bra sådan.

Fast mellan träningspassen, naprapattiderna och cykelsmekandet hittade jag titt som tätt lite luckor att springa in på diverse olika supermarket för att spana in olika format på cupcakes, köpa xxl-vattenmeloner, ha lite beslutsångest framför peanutbutterhyllan för att jag inte visste vilken burk peanutbutter jag skulle välja för att sekunden senare inse att valet var lätt då majoriteten av jordnötssmören innehöll socker och palmolja. Ett bra jordnötssmör bör endast innehålla jordnötter och salt. Svårare än så är det inte. Punkt.

florida vattenmelon

Vattenmelon är gravt beroendeframkallande

peanut butter

Så även jordnötssmör. Pontus tävlade- jag anammade den amerikanska livstilen och åt jordnötssmör så det sprutade ur öronen…

katarina pool florida

Men när Pontus inte såg då passade jag på att sol-lapa lite vid poolen!

Dagen före loppet hade någon kört med elvispen i Mexikanska golfen och vågorna gick höga och vresiga. Men enligt prognosen för race day bådade det gott inför morgondagen och det fick vi tro på. Eftersom jag och Pontus glatt hoppat ur sängen (nåja) varje morgon innan tuppen var det inga problem att på själva tävlingens morgon gå upp klockan 04. Aldrig smakar väl en frukost så gott som vid den tiden. Ok, förlåt, nu ljög jag. Aldrig smakar väl en frukost så illa som en sådan tidig morgon då Pontus knappt är kontaktbar och jag verkligen känner mig som hans allt-i-allo. Nåja, tur att det inte händer så ofta.

katarina florida

alltså …jag var inte lika pigg alltid.

Hur själva loppet gick vet ju alla vid det är laget. Medan Pontus pressade watt på cykeln passade jag på att känna lite på löparbanan och på att krita pepp-ord längs denna. Tyvärr såg Pontus inte ens hälften av dem. Synd, jag som tog i för kung och fosterland så att knogarna blödde.

pepp i florida

Voilà! Jag målade hela världen vacker…

Dessutom missade han ju uppenbarligen löparbanans roligast ställe, den s.k. chickzone där medelålders lättklädda kvinnor piskade löparna lite lätt på rumpan och dansade med dem som hade tid för att stanna. Det hade ju såklart inte Pontus. Mycket märkligt.

Som vanligt missade jag Pontus målgång eftersom jag höll mig ute kring banan och hejade. När Pontus passerat för sista gången satte jag riktning mot mål. Funderade ett tag på vart jag kunde tänkas hitta honom och tänkte att han med all sannolikhet befann sig i läkartältet. Mycket riktigt, skulle det visa sig. Fast det tog ett tag att få reda på det eftersom de som passade ingången till tältet inte fick berätta för mig vem som befann sig där. Efter vad som kändes som en evighet, vilket det också var, kunde jag ta emot en utmattad Pontus som berättade om några liter dropp och om fantastisk service i det där läkartältet. Framförallt gladdes han- och jag, över en fantastisk tid och en ännu mer fantastisk 7:e plats. Detta firades med ännu mera vattenmelon och en trött allt-i-allo som stupade i säng på kvällen. Pontus? Efter att ha stoppat i honom massa mat så lyckades han ändå inte sova en blund på hela natten.

Där slutade storyn om ett Florida-äventyr. Eller i alla fall nästan. Någonstans vill jag minnas att Pontus lovat att efter tävlingen, ja då kunde han tänka sig att följa med mig på outlet och lite shoppping. Hur det slutade? Pontus sov i bilen, jag fick shoppa själv. Ridå.

ps. han är förlåten.

Recent Posts

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Start typing and press Enter to search